Idag åkte jag och Bella til centrum för att handla papper till skrivaren och en kalender! Det var mys! Jag lyckades också köpa tre PS2-spel, lättlurad som jag är
Sen så solade vi på min baksida, hade vattenkrig med mina syskon, skrev med vatten på husväggen och njöt av att sommaren är här och den är här för att stanna.
Vi låg också och diskuterade hur vi ska göra när vi åker till Nåttarö och campar, med mat och så!
Sen satt jag och skrev ut hela boken på papper, och det räknade sig upp till 142 sidor ♥ De ligger nu alla i en nyköpt lila pärm där den ska ligga i några veckor!

Allt i allt en bra dag!
Nu ska jag till stan och äta middag med min faster

PEACE

Gissa vem som just satte punkt för sista meningen i epilogen? Jo, jag!
Har suttit i tio timmar och trettio minuter och kämpat med sista kapitlet (vissa timmar avdraget för att kolla på TV och tänka efter) men nu är första utdraget av Issues är nu helt klar, ligger säkert bland mina mappar och ska nu ligga och vila och vänta på redigeringsstadiumet.

Först ska jag njuta av det faktum att jag har skrivit klart ännu en bok.

När man skriver en historia så säger alla hur viktigt det är att ha en plan över hur man ska göra, vad varje kapitel ska gå ut på och hur storyn ska utveckla sig. Och ja, det är grymt viktigt att ha en sådan plan, men man får samtidigt inte ha en alltför strik plan. Har man det så fastnar man lätt i det spåret och det hämmar skrivandet.

Dessutom så finns det då ingen plats för karaktärerna att göra som de vill. Man läser hur författarnas karaktärer får egna liv och berättar hur det egentligen ska vara. Vissa kallar det löjligt, men jag håller med dem.

När jag började skriva Issues så hade jag en plan, jag visste vad som skulle hända, jag visste vad karaktärerna skulle genomgå, men de höll inte med mig. Inte alls. En av mina karaktärer blev ett tag en konkurrent, någon med samma mål, och helt plötsligt ville huvudpersonen inte alls ha killen jag hade valt åt henne, killen som hela storyn i grunden handlade om. Hon ville inte ha honom, utan en annan. Hon ville också ta hjälp av en kille som jag bara avsatt som en biroll, någon som var en del av hennes förflutna. Vad kunde jag göra förutom att låta henne få som hon ville? Hon är ju trots allt huvudpersonen, jag hade inget val.

Min plan förändrades, storyn tog en ny vändning och helt plötsligt satt jag med en historia som inte var den jag hade i åtanke, men det är inget att vara ledsen över. När man lär känna sina karaktärer så visar de nya vägar, nya sätt att göra historien ännu bättre. Man måste alltid vara beredd att kompromissa med sina karaktärer, annars kommer berättelsen att kännas krystad och framtvingad. Men ibland kan man inte heller ge sina karaktärer allt de vill ha, det skulle leda historien på villovägar totalt och läsaren skulle glömma bort vad det egentligen handlar om. Oftast så förstår karaktärerna det, och kräver inte mer än vad historien behöver.

Varje karaktär ger dig ett unikt äventyr, de har alla en egen historia som har tagit dem till där de är idag. Man måste utforska dessa bakgrundshistorier för att få en bättre förståelse varför karaktären reagerar på ett visst sätt och pratar på ett visst sätt. Ibland krävs dessa bakgrunder mer detaljer och ibland behövs de knappt. Men oavsett så finns det alltid en historia bakom en historia, och en historia bakom den historian. Det är bara att prova sig fram och hitta det som passar.

Jag vet att jag inte har varit så aktiv på bloggen på senaste tiden, men jag har funnit ett nytt beroende i skepnaden av TUMBLR. Och plus det så är det så fint väder och varför ska man då slösa bort tiden inomhus?
Men men!

Idag fyllde min ingifta moster 40 år, och detta firades så klart! Det var ett litet vattenkrig med vattenballonger, men det slutade med ett gigantiskt krig mellan mig och min mellankusin Nick (jag vann). Vi pratar vattenslangar och hinkar fyllde med vatten.
Det var askul, man fick vara liten igen!

WIN

Idag jobbade jag på Twilight-evetet på Hovet och jag måste säga att det var värre än alla hockeymatcher, alla N21:or och alla konserter jag någonsin har varit med om. Vi hade konstant kö i två timmar, och folk skrek konstant i fem...
Usch och fy!
Men man fick ju i alla fall en glimps av Taylor och Kristen, så något gott kom ju med det.

Är i chocktillstånd över tystnaden i mitt hus...

Gick över till Bella och Filippa ett tag, med mål att fixa The Sims 3. Istället slutade det med att jag satt och kollade när Filippa körde, lekta med Bellas macbook och försökte hitta lösningar på mitt problem. Sen gick vi ner och kollade på mumien, gick och köpte cola (fast det var slut så vi köpte dipp, vattenmelon, ananas och fanta/pepsi istället), träffade Ollew och N1 och fortsatte kolla på mumien.
Kom precis hem och aktar mig för skarabéer som faaaaan.
Allt i allt en trevlig kväll, fast jag ångrar att jag inte gick på Krullis mfl. fotbollsmatch. Kunde varit kul!

Snart fyller tvillingarna Starfield 19, så jag ska ge mig ut i Stockholms stad för att leta present och inhandla andra diverse saker!
Later!

Igår så låg jag och kollade på Remember Me, och jag är inte säker om det var så att jag fått en sån sur och bitter smak på den filmen med tanke på allt som har hänt runtomkring den eller det faktum att klockan var två, men jag tyckte i alla fall att den var skitseg och ganska dålig. Det var nästan pinsamt att se Robert Patinsson, obekvämt "flörta" sig till en date, eller gå in för en kyss och bli nekad. Dialogen kändes halvtaskig och det där oväntade slutet som alla pratade om, efter att ha lyssnat på ledtrådarna som hela tiden gavs ut, och temat död som återigen återkom, så var det ganska lätt att lista ut vad som skulle hända.

Jag förstår verkligen inte hela hypen med den här filmen.

Jag skäms nästan för att jag överhuvudtaget låter mig lyssna på det här. Men jag sökte på fest på youtube för det var det första jag kom på, och sen gick det utför!





Det värsta är ju att låtjävlarna sätter sig på hjärnan och sitter där tills man blir galen!

blev nostalgisk!

Jag vet inte vad det är för fel med mig, men jag har ont i halsen hela tiden nu för tiden!
I morse när jag vaknade kände jag att det var svårt att svälja och jag ringde till jobbet och sa att jag inte kunde komma. Det gjorde verkligen ont. När jag vaknade igen så var det ännu värre, och jag kan varken spotta, tugga eller svälja utan att det trycker och gör ont. Dock är det en annan smärta, den sitter mer vid tänderna än i svalget, och jag börjar tro att en av mina visdomständer börjar krypa fram, när jag var hos tandläkaren sist så såg de att dessa förbaskade jävla tänder sitter jättesnett.
Måste undersökas!

Kanske är det bara min paranoia som spelar!

Tänk så det kan gå när man jobbar i 15 timmar, då kan vad som helst hända.
Idag har följande saker hänt;

• Jag och mina kioskollegor har använt tiden noga och spenderat den med att rita och skriva historier på kvittopapper
• Min bh gick sönder så jag fick jobba fem timmar utan den...det var obehagligt!
• Jag har tappat ett örhänge
• Jag har under min en timmes rast hämtat ut 16 biljetter till Eclipse
• Påväg tillbaka så träffade jag på Collgate
• Jag har twittrat om allt jag har gjort
• Jag har blivit attackerad av ryssar som inte förstod att i Sverige så pratar vi svenska, engelska eller något av de moderna språken om de har en jävlig tur och träffar någon som kan, inte ryska som de verkade tro
• Vi har städat lagret på Globen
• Vi har hittat en läkerolgömma (DIARRÉ I VECKOR!)
• Tre danskar har skrattat åt mig eftersom jag satt gömd bakom en papperskorg
• Jag har haft mustasch på mig
• Jag förstörde Henriks hamburgare eftersom han trodde att jag var någon slags betjänt och skulle spruta ketchup på den. Han sa inte hur mycket ketchup så jag öste på.
• Jag och Sturken blev tillfrågade om vi ville gå med i sekten hela grejen. Det var "ganska lätt" sa han
• Jag försökte spruta salt från ett sugrör - I failed

På Gullmarsplan så mötte vi Alex, Emma, Adam och Fredrik. Alex hade jobbat, och de andra tre hade varit på bio. Elias och hans kompis kom också, och sen Emma i estet och Oscar och massa andra. Tyresö Gymnasium-reunion Jag fick sällskap på vägen av Adam, och vi snackade om Twilight (han är anti) och någon svettig ryss som hade suttit bredvid honom på bion. Innan vi skildes åt bråkade vi om var Elias bodde. Jag vann, för jag vet exakt var han bor! Det gör inte Adam!

Nu ska jag njuta av min välförtjänade sömn för imorgon blir det full rulle igen!
PEACE!

Fick ett sms, flög till datorn och bokade 16 biljetter tll Eclipsepremiären om 19 dagar! Sen dess har jag suttit i telefon med diverse personer för att kolla om de ska med, hur många de ska ta med sig osv. Det slutade med att jag fick boka 8 platser till, så nu har jag 24 biljetter. Det är mycket pengar.
Det enda negativa med det här är att jag måste åka och hämta ut dem imorn. Och det vore ju inte världens största problem om det inte vore så att jag jobbar från halv nio på morgonen till jag vet inte hur sent på kvällen. Blueh!
Men det löser vi på något sätt!

Hittade soundtracket till Eclipse på Spotify alldeles nyss och sitter och lyssnar på det as I write. Än så länge gillar jag vad jag hör.
Bara 20 dagar kvar till premiären!
aaah

Innan vi gick in

 

Bella innan Insane

 

Bella efter Insane

 

 

 

Matdags

 

I Lustiga Huset

Särskrivningar

 

Spegelsalen

 

Hängpattar!

Sockervaddsfrenzy

 

Bellas och min

Drar nu!
Peace!

Det har varit lite komplikationer med allting, och velande fram och tillbaka, men nu är det bestämt att jag och Bella ska åka till Grönan. Det blev bara hon och jag eftersom annat folk hade annat för sig, och att åka ojämnt antal är lika bra som att kasta ägg på sitt eget hus!
Håller på att göra mig i ordning nu, och sen är det dags att dra iväg! Wiihioohoiihoo

Det tog ju inte alls så lång tid som jag trodde att det skulle. Vad fan ska jag göra nu då?
Har i och för sig en timme kvar tills bussen går, så jag kanske ska börja göra mig i ordning istället för att gnälla om hur tråkigt jag har.
Gör jag allting riktigt långsamt så finns det stor chans att jag faktiskt måste stressa sista minutrarna för att hinna med bussen.

WAY!

Boken Diary of a wimpy vampire, skriven av Tim Collins, är en barn/ungdomsbok på engelska. Den är skriven i dagboksform och man får följa Nigel, en vampyr som är fast i den evigt piniga femtonårsåldern. Allting med Nigel är fel, han är inte vacker, inte stark, inte snabb och hans föräldrar måste hämta hans blod åt honom.

 

Boken i sig är ganska utdragen, texten är för stor och det kändes nästan barnsligt att läsa den. Samtidigt så var den grymt charmig och man kunde känna igen sig själv i de tonåren när allting var pinsamt och finnarna slog till. Dessutom var karaktären väldigt bitter mot allting och det var något jag tyckte var skönt. Det var kul att läsa om en misslyckad huvudkaraktär än någon som får allting serverat på silverfat (till exempel systern).

 

Sitter i princip hema och väntar på att få börja jobba, har ganska tråkigt egentligen. Läste klart Diary of a wimpy vampire och längre än så har jag inte kommit med min dag trots att jag har varit vaken i tre och en halv timme.

Ska sitta och göra om hela mitt iTunesbibliotek, måste synca om min iPod med den nya datorn och allt! Det är jobbigt, men jävligt förnyande när man är klar!

Det var meningen att jag bara skulle gå till Vero Moda och köpa kläder för presentkortet jag fick i studentpresent, men det slutade med att jag gjorde av med alldeles för mycket pengar!
Fail...

Först gick vi till SF-bokhandeln och handlade böcker. Jag köpte två stycken;


Diary of a wimpy vampire, och The Zombie survival guide
268 :-


Sen gick vi och åt på en sushibuffé vid T-centralen.






Yum <3
89 :-

Efter det gick vi till Ur&Penn för Filippa skulle spänna sin klocka.








Det var dock 50% rabatt så jag kände mig inte lika dålig som föll för det!
161 :-

Sen gick vi mer eller mindre upp och ner för Drottninggatan i jakt på allt möjligt. Bella lyckades tappa bort sin påse med böcker och kläder men när vi gick tillbaka till H&M:et där hon tappat det för andra gången för att lämna tillbaka en tröja så hittade hon den igen. Slutet gott allting gott!
Dessutom köpte jag sommarlovskortet på SL













Summa: 637,5 + 450

Totalt: 1605,5 svenska riksdaler


På H&M:et fanns en gigantisk Eclipsereklam.




Bella bestämde sig för att peta Bella i näsan! Win

Är svinigt trött nu, sitter och kollar på TV

Nu bär det av till stan med The Twins för lite shopping!

It's time to seize the day!

Var som sagt i centrum med Helena och Hannan på dagen, och sen låg vi vid konsums lekplats och lyssnade på emomusik och deppade. Efter det gick jag hem, förde över resten av filerna från gamla datorn till nya och åt middag innan jag drog till IP och kollade när Krullis och de spelade fotboll. Det slutade med att jag fick vara bollkalle och hämta alla bollar som hamnade utanför (vilket var ganska många). Sen spelade de match mot några randoms och sen lekte vi på planen.

Efter det gick jag hem och mötte Bella. Vi satt och snackade och mös till halv ett då det var dags för henne att gå hem och mig att bege mig till Krullis igen. De satt och spelade tv-spel när jag kom dit (cod till och med) och jag kröp ner i soffan. Det tog inte lång stund förän jag låg och halvsov!

Gick hem med MJ och Bengt klockan halv fem, var hemma fem, somna halv sex!
Kanon! <3

Nu ska jag åka till centrum och dricka frapino med Helena och Hannan!
Peace Out suckers!

Älskar ju min nya 100mpx-kamera som sitter i datorn! Upplösningen är superb!

NOT!

Men den är söt ändå <3

Kalla mig nörd eller vad som helst, men jag är nu klar med The short second life of Bree Tanner och jag är helt förälskad. Jag älskar Bree!
Det var lite jobbigt att läsa eftersom man visste att hon skulle dö i slutet (eftersom hon gör det i Eclipse) och jag håller med Stephenie Meyer när hon säger att hon önskar att hon skrivit om det och låtit Bree leva istället.
Usch!

Helt underbar bok! Nu taggar vi för Eclipse! Bara 25 dagar kvar!

Mamma och jag var som sagt i Webbhallen och köpte nya datorer! (Killen som hjälpte mig var assöt...yum).
Jag är helt kär i min nya älskling, och mammas dator var assnygg!











Den vänstra är min, den högra är mammas






I kom igånghäftet var steg ett att packa ur datorn.


Så här ska du starta datorn! Fingret rakt ner!



Nu ska jag sitta och fixa med bilder och filmer och dokument and such. Det är en lång process att byta dator, men jag är förälskad! :)

AAAAH!
Kommer inte kunna lägga ifrån mig den!

Baksidan säger så här;

I watched his body change.
He crouched on the roof, one hand gripping the edge. All that strange friendliness disappeared, and he was a hunter. That was something I recognized, something I was comfortable with because I understood it.

I turned off my brain. It was time to hunt. I took a deep breath, drawing in the scent of the blood inside the humans below. They weren't the only humans around, but they were the closest. Who you were going to hunt was the kind of decision you had to make before you scented your prey.

It was too late now to choose anything.

AAAAH

Nu ska jag åka och köpa en dator och The short second life of Bree Tanner!
Där rök studentpengarna! ;D
Peace!

Vet inte hur många gånger jag har lyssnat på den här låten de senaste månaderna. Jag är tokkär i den!
Waah

...jag har tagit studenten!

Haha, fyfan vad najs det var igår. Vi möttes hos Issa klockan 8 (vi kom senare eftersom jag och mamma var ute sent), och drack champagne och åt lite snittar och blev fotade tusen gånger. Sen åkte vi till skolan och samlades i ett klassrum, där jag visade min film för alla, och jag tror det blev en succé (i.e. folk grät). Sen bar det av till aulan för snack och sen lunch och sen mer aula innan vi fick gå tillbaka till klassrummet igen.
SEN VAR DET UTSPRING!
Shit vilken upplevelse det var. Att se alla folk stå och titta på en, samtidigt som man febrilt letade efter sin pinsamma bild bland havet av plakat. Det var riktigt coolt.
Vi sjöng och sen möttes jag av typ halva min släkt som stod och grattade mig. Fick miljarder saker hängda runt halsen, på gränsen till riktigt smärta, men jag kämpade tappert på.
Sprang in i skolan, hämtade datorn och väskan och sen bytte vi om till flaket.

Flaket...det var nog en av de bästa upplevelserna jag någonsin haft. I början var jag stressad för Bella och jag hittade inte och sen blev vi separerade av folkmassorna. Men till slut kom jag på och då var allt kanon. Det första som hände var att jag fick en öl hälld över mig när jag hälsade på grabbarna. Good times, som Fredrik säger. Detta fortsatte och jag var dyngsur i sprit men röjjde satan ändå. Mina fötter blev totalt misshandlade och var så smutsiga att när jag kom hem så fick jag stå och faktiskt fila bort en del smuts från hälen och trampdynan. Vi festade satan och brydde oss inte om någonting, under en period skvätte jag och Bella ner tre småtjejer som stod vid vägkanten, de verkade inte allt för sura över de, utan tjoade glatt och fnittrade lite. När vi var klara 2 timmar senare så gick jag med grabbarna till grusplanen. Skulle gå hem men tänkte pröva lyckan och se om det var någon där med en mobil så jag kunde ringa hem. Räddningen kom i form av en Chrippa som hälsade på mig genom att hälla öl på en nyss torkad mig. Sen fick jag låna mobilen och sen kom farfar och hämtade mig och tog mig till studentmottagningen!

Den var najs, jag var lagom packad när jag kom (kalasfull), och efter en dusch hade jag nyktrat till en hel del, och efter världens måltid blev jag trött, men jag höll i mig. Thea stal min mössa hela tiden och under en period matade hon mig med vad som var kvar på min tallrik.
Man fick ju presenter också, och jag fick awesome stuff.

Sen drog jag till Helena och Hannan där de var och satt och vad ännu mer kalasfull tills jag blev så trött att jag faktiskt la mig för att sova en stund. Kände att det var fett oparty och gick hem. Det var kallt också!

Det var min studentdag det. Det var AWESOME!

Och det finns ingen jävla återvändo!
Hjälp mig stoppa tiden, snälla!

Jag har ju ingen god fe som viftar med sitt trollspö och sjunger bibidi-bobidi-bo och därmed ger mig en stor vit klänning, glasskor, och en häst och vagn. Men jag har något liknande. Min mammas kompis är här och fixar mitt smink och mitt hår, och hon har dessutom lånat mig en klänning. Det är drygt en timme kvar tills det är dags att börja åka mot Tyresö Slott för balen.

Vad som är bra med min goda fe är att tolvslaget inte har någon betydelse för mig. Klänningen kommer att sitta kvar och jag kommer inte behöva försöka ta mig hem i den allt mer förfallande vagnen.

Det känns ganska overkligt, lite obehagligt med framförallt oundvikligt.