Både Bella och mamma har väckt mig ifrån underbara drömmar inatt. Booh! Först var det den mysiga drömmen involverande McFly och ett evigt springande och Danny's dagbok. Och den andra kommer jag inte ihåg, bara att den var mysig och glad.
Men så blir man väckt. FFFFFUUU!

Nu ska jag åka och plugga matte på C3L (det var därför bella väckte mig).
JAG VILL INTE! :'(

PEACE

Min bror slängde te på mig idag och sa att det var från papi. På förpackningen står det Svart te med mint- och jordgubbssmak samt jordgubbsbitar.
Tar mig en kopp nu, awie!

Men jag har ju varit ganska upptagen de senaste dagarna, så jag har mina orsaker! WAAH!

I fredags så jobbade jag först på H&M och sen direkt över till Globen. Köpte även två jackor! AWIE.
Sen var det avskedsfest för Emil och Gogge som jag attendade, och då kom man hem rätt sent.
Fortsatte på lördagen med jobb från klockan två till elva (sista halvtimmen var obetald...) och sen ner till hotellet för en öl. Det slutade med att jag var hemma runt halv fyra. YES

NU SKA JAG TILL IKEA!
WIIIIIIE

Jobbade i nio timmar. Är helt slut. Samma sak imorn, fast då ska jag över till La Globe direkt efter, så det blir ett låååååångt arbetspass! Ska gå och lägga mig nu. Is battered!
WAAAAAAH

Är helt slut efter dagen som har gått, och det blir en tidig kväll för imorgon ska jag jobba på H&M:s lager i x antal timmar och jag ska vara där vid tio ungefär. Ska läsa lite, skriva lite, och ev. plugga lite matte nu när jag faktiskt kan en hel del.
Oavsett, så är det busy busy.

Har ägnat eftermiddagen med att möblera om och rensa i mitt rum! AWESOMENESS på den...

Sängen står nu åt ett annat håll


Bokhyllan står bredvid dörren


Det hänger en...en sån där i fönstret


Väggen är som ny, istället för de sju dödssynderna så sitter där;


Crea Diem (studenpresent) och Londontavlan mamma gav mig i födelsedagspresent


Och teckningen Bella ritade till min födelsedag


OCH jag har så här mycket att slänga!

Jag är nöjd!

Nu säger vi hej då till rummet jag har nu, arbetar lite, och säger hej till mitt nya rum!
Önska mig lycka till! AWIIE

PEEEEAAACE

Usch vad jag hatar att jag inte är stenrik och kan göra vad jag vill när jag vill.
När ens all time favourite band har spelningar för nya plattan så känns det pissigt att det är i ett annat jävla land. Så då kollar man upp flygbiljetter och hittar jättebilliga men som kräver att man stannar i sex dagar för att uppnå total billighet.
Man kollar vidare och ser att en av ens nyligen-upptäckta-tack-vare-robin-band spelar under samma datum som man är där, och att många universitet har Open Days under Oktober.

Frågan är då;
Ska man spara ihop pengar till flygbiljett, tågbiljetter (om universiteten har sina open days), boende, och två konsertbiljetter, och sen ligga back med livet i allmänhet?

Är det värt det?
Kanske kan önska mig det i julklapp från alla...

Den som gissar rätt får en kaka!

Nej, men det är en mash mellan Rpatz och T-dawg!
Frankly så tycker jag att denna genblandning är snyggare än båda två.

I'd tap that

Idag skulle vi ha gått till C3L för lite mer misshandel, denna gång i form av matematiska termer och begrepp och en frustration över att det logiska är så ologiskt som det bara går. Men så blev inte fallet, så jag har suttit och anmält mig till en massa jobb, och efter det så blir det städning för alla femmor. Mössen ska ha rent, fiskarna ska ha rent, Kim ska ha rent och resten av familjen Norén (mamma...) ska få en dammsugen undervåning och en städad toalett.

Känner att det kommer gå bra idag. Kanske. Inte.

 

 

Jag håller på att dö av skratt!

 

1. Tryck på 'Play'
There is no step two

Some people laugh
Some people cry
Some people live
Some people die
Some people run
Right into the fire
And some people hide
Their every desire

But we are the lovers
If you don't believe me
Then just look into my eyes
Cause the heart never lies

Some people fight
Some people fall
Others pretend
They don't care at all
If you wanna fight
I’ll stand right beside you
The day that you fall
I’ll be right behind you

To pick up the pieces
If you don't believe me
Just look into my eyes
Cause the heart never lies

Another year over
And we're still together
It’s not always easy
But I'm here forever

Yeah we are the lovers
I know you believe me
When you look into my eyes
Cause the heart never lies
Cause the heart never lies
Because the heart never lies

 

Rysning varenda jävla gång!

Mamma kom med en hög brev och kataloger till mig. Ett av breven var från arbetsförmedlingen som undrade om jag fortfarade ville vara inskriven, och de andra två var från Handelsbanken som nu skickat mitt nya kort och pinkoder och allt vad det är! Sen var det kataloger från Newcastle bland annat.

Ska kolla igenom dem ikväll. Just nu ska jag göra mig i ordning och bege mig till Bella och Filippa för lite mattepluggande. Urgh.

Efter middagen så bar det av in till Kungsholmen med Nicole, Hampe och Putte för att kolla på förhandsvisningen av den nya svenska filmen I rymden finns inga känslor.

Det var en helt okej, mysig film om en kille som har asbergers och hans bror och deras liv tillsammans. Den har biopremiär den 3 september, och jag rekomenderar att folk går och ser den, eller väntar tills filmen finns att ladda ner köpa. Och det säger jag - tjejen som generellt inte gillar svenska filmer!

Sover dåligt, vaknar dåligt, men livet är bra ändå!
Idag är det enda jag har planerat en fotbollsmatch nere vid Trollbäckens IP, och det räcker nog. Det är söndag och jag har inte mycket annat att göra förutom att sitta inne och tycka synd om mig själv för att veckan är slut.

Jag ska göra middag också!

HEEEEEI DÅ

Jag försökte stå emot hela tjejpopbandsominteskriversinalåtarsjälvaladidadida-grejen, men deras låtar fastnade på något sätt. Speciellt den här, som heter Issues och som talade till mig eftersom den påminner mig om mitt egna liv, eller hur det var ett tag i alla fall, och så är den ganska lämplig till boken också.

Sometimes
I Feel like I’m going out of
My mind
Boy the way you do me is a
damn crime
But then you smile at me
and its all right

With you there aint no in between

Every time that I walk out the door,
Tell myself I can't take it no more,
There’s a part of me won't let you go
Keep saying yes when my minds saying no,

Me and my heart we got issues,
Don’t know if I should hate you or miss you,
Damn, I wish that I could resist you,
Can't decide if I should slap you or kiss you.
Me and my heart we got issues, issues, issues.
We got issues, issues, issues.

Its so wrong, boy you leave me hangin' for so long,
You empty out my love until its all gone,
You change the words but still it's the same song,
I’m tired of the melody.

Change my number and throw out your clothes,
But my feelings for you, it still shows,
I keep building the walls round my heart,
But then I see you, and it all falls apart...

Why fight it, cant hide it
Truth is I think I like it,
Confusion, illusions
Still I don’t know which way to go….

Vaknade idag och när jag sminkade mig så upptäckte jag att ett blodkärl i ögat hade spruckit. Mamma säger att ja kan ha tagit i för hårt när jag bajsat!

Usch, det är farligt att bajsa.

Eller något liknande i alla fall! Suck!
Det är inte kul att vara vuxen! :(

Satt och tittade igenom en gammal deviantART och upp kom bilder på Angel, och det var som ett slag i magen. Det har snart gått ett år sen de försvann, och jag tänker inte på dem så ofta som jag borde göra, men just nu, 03:25 på morgonen så insåg jag hur mycket jag saknar dem.
Jag saknar sättet som Angel grävde ner huvudet i knäet när hon ville bli kliad, och sen grävde ännu djupare om man slutar. Och hur hon alltid la huvudet på sne när man sa något till henne som hon inte förstod.

Och jag saknar hur Undis morrade när man kelade med henne, och sen morrade när man slutade. Jag saknar hur hon alltid trängde sig för att få en bättre plats när man kelade, och hur hon alltid strosade iväg för sig själv när man var ute på promenad.

Usch. De var aldrig en större del av mitt liv utanför livet om ni förstår vad ni menar. Hundar har aldrig varit min passion utan de har bara strosat omkring i huset, bara varit där, men för mig har det alltid räckt. Och nu när de inte är det längre, så är det faktiskt ganska tomt.

Usch, usch och dubbelusch

Skrev ner i min kalender att jag skulle skriva 1000 ord idag, eller så skulle jag straffas! (Skrev inte det där med straffet men det var ganska underförstått från min sida). Nu har jag kommit fram till att 1000 ord är ingenting. Den stunden som jag har suttit har jag redan skrivit 200 ord mer än vad jag behövt och jag har fortfarande skrivarglöden kvar, så nu påbörjar jag kapitel åtta och hoppas på det bästa.

Fick till och med avsluta kapitel sju för att det blev för många sidor (försöker hålla kapitlena på ca 5-9 A4-sidor). Det ändrar hela storyn, så kapitel åtta blir annorlunda osvosvosv.

PEACE

Idag var vi och shoppade!
AWEI!

Mattebok

 

Häfte och cool röd penna

 

(och bara för att jag tyckte jag förtjänade någonting för att jag var så vuxen och mogen och signade upp för det här!)

 

På något sätt känns det bra att kunna skriva det, för nu pluggar jag igen! AWIIE! (Bara en kurs, men ändå..........)
Har spenderat dagen absorberad i matten. Först var jag, Bella, Filippa och Sara på introduktionsmöte, och sen åkte alla utom Sara som skulle till sin papi in till staden Stockholm för att införskaffa kurslitteratur och annat skoj.
Efter det åkte vi hem till Bella och Filippa för att gå igenom repetitionspapprena, och gud var mycket man har glömt. Skäms nästan!

Men det kan bli ganska kul tror jag. Och om inte annat så har jag nu köpt en bok för 300 spänn så nu ska jag fan göra det här!! AH

01:30-01:50

Har aldrig blivit så dåligt bemött i hela mitt liv. Receptionisten som skulle "hjälpa" mig och Bella var hånande och tanten som skulle hjälpa receptionisten var lika hånande hon...Hon påminde mig och professor Umbridge eftersom hon såg lite och oskyldig ut och fnittrade innan hon kommenterade någonting som om vi var dumma i huvudet!

Satt hela kvällen igår och hela dagen idag (för att internet var bajs och låg nere) och rättade Issues, så jag är klar med det första steget. Har rättat alla fel jag kan hitta och meningar som jag redan nu var tvungen att skriva om, men det är inte klart än. Imorgon ska jag skicka iväg den till min kära vän Bella som ska få äran att kolla igenom den, leta fler fel som jag i min blindhet kan ha missat, och få säga vad hon tycker behöver ändras på.

Efter det ska jag läsa igenom den igen, för att kolla ytterligare en gång om det är något mer som behöver göras, innan jag börjar skriva om den på datorn. Samtidigt ska jag försöka lokalisera alla repliker en av killarna i historien har, eftersom jag har bestämt mig för att han ska prata med cockneyslang, samt göra dialogen lite mer brittisk och inte så textig.

När jag läste igenom den så insåg jag hur mycket jag faktiskt älskar den här historian. Jag struntar i om den blir publicerad eller inte, om inte så kommer jag antagligen gå till ett boktryckeri och trycka upp boken, bara för att.

Min lilla baby

När jag var inne på den här bloggen så hittade jag ett inlägg om något som kan vara det bästa eller värsta som har hänt mig.

Så nu har jag i princip tre månader på mig att fixa till Issues till näst intill perfektion, samtidigt som jag har tre månader på mig att skriva ett fantastiskt missiv (vad nu det är...covering note...cover letter, allt är en röra). Så jag flyttar fram rättningen av Issues till nu. NU. NU!

Det har börjat.
Och jag är livrädd.

Idag har jag inte gjort mycket över huvud taget. Skrivit lite på kapitel sju på Ownership, plockat ut disk från diskmaskinen och plockat in. Ätit frukost, duschat, ätit sockerkaka och omorganiserat min bokhylla.
Söndagar är värdelösa!

URGH

I never meant the things I said
To make you cry
Can I say I'm sorry

It's hard to forget

And yes I regret
All these mistakes
I don't know why you're leaving me
But I know you must have your reasons
There's tears in your eyes
I watch as you cry
But it's getting late

Was I invading in on your secrets
Was I too close for comfort
You're pushing me out
When I wanted in
What was I just about to discover
When I got too close for comfort
Driving you home
Guess I'll never know

Remember when we scratched our names into the sand
And told me you loved me
But now that I find
That you've changed your mind
I'm lost for words
And everything I feel for you
I wrote down on one piece of paper
The one in your hand
You won't understand
How much it hurts to let you go

Was I invading in on your secrets
Was I too close for comfort
You're pushing me out
When I wanted in
What was I just about to discover
I got too close for comfort
Driving you home
Guess I'll never know

All this time you've been telling me lies
Hidden in bags that are under your eyes
And when I asked you I knew I was right

But if you turn your back on me now
When I need you most
But you chose to let me down

Won't you think about what you're about to do to me
And back down...

Was I invading in on your secrets
Was I too close for comfort
You're pushing me out
When I wanted in
What was I just about to discover
I got too close for comfort
You're pushing me out
When I'm wanting in
(Yeah yeah yeah)

What was I just about to discover
When I got too close for comfort
Driving you home
I guess I'll never know...

Var ju ute med peepz från jobbet igår, då våran reunion blev en middag med hälften av klassen och inget mer. Vi drog först till Hellströms, men på grund av att vi var relativt många och det redan var packat där så var det svårt att hitta sittplats. När uteserveringen stängde drog vi till Arken och satt där och jag upptäckte min förtjusning i den där Rosa Pantern, som var äckligt god och början på min undergång.
Shottade gjorde vi också!

Sen drog vi till Harry's och där gick det utför, eftersom Kim Vit träffade på en kille som han hade gått i samma klass som. Nämnd kille får för sig att han ska bjuda oss på öl, och shots, och dumfan som jag är så känns det inte snällt att inte dricka, så jag gör det.

Jag och Hanna lyckas lura i en kille att jag var från England men kunde riktigt bra svenska, eftersom jag bott här sen jag var fem, men att mina föräldrar ansåg att jag skulle vara tvåspråkig. Det var kul!

Sen, efter sista shotten så gick det bara utför och halv tre var jag tvungen att börja röra mig hemmåt för att jag mådde så dåligt.

Jag tänker inte ta några detaljer om vad som hände, ska bespara er den fruktan. Allt jag kan säga är att jag aldrig har varit så dräggig och så äcklad av mig själv som jag var igår.

Titta vad som låg på mitt skrivbord (i vita tjocka bubbelplastkuvert) när jag kom inranglandes hem klockan tidigt på morgonen. (Mer om det sen)

 

Älskar ju att få dubletter av någonting, även om den högra är med DVD och andra saker, och den andra är bara skivan. Får ge bort den eller något. Men det är najs, nu har jag snart alla skivor (saknas bara Greatest Hits), och snart kommer ett till album, awiiiie

Powerwalkade 3 km, filosoferade över livets alla gåtor, awesome.
Nu blir det dusch, städning av rum och sen resten av kvällen läsandes!
Vuxenliv är inte så jävla kul egentligen...

Alex begärde att se mitt boktorn som står på mitt nattduksbord och väntar på mig!
Jag, toffel som jag är, var inte sen att lyda!

Den vänstra bilden är hela högen, innan jag averkade de översta (inte den längst upp, det är ett evighetsjävlaprojekt), och den till höger är det jag jobbar på atm!

• Emma - Jane Austen
• Linger - Maggie Stiefvater
• Fallen - Lauren Kate
• The Dark Divine - Bree Despain
• Taking the Plunge - Helen Bailey
• My Worst Best Friend - Dyan Sheldon
• 13 Little Blue Envelopes - Maureen Johnson
• How to Make Anyone Fall In Love With You - Leil Lowndes
• The Good Girl's Guido to Bad Girl Sex - Barbara Keesling
• Just Listen - Sarah Dessen
• Sense and Sensibility - Jane Austen
• Wuthering Heights - Emily Brontë

Jag har någonting att göra i alla fall! :D

Älskar ju att få skräppost ibland, man vet aldrig vad man kan hitta där!




Någon som tycker att jag borde skaffa större snopp kanske?

Nu precis satt och rökte min morgoncigg (ja, jag vaknade för inte så länge sen!) så tänkte jag att jag skulle kolla vad jag ska ha på mig imorgon när det är återträff (=utgång med ett antal personer i klassen). Men när jag kikade in i min ganska äckligt överfyllda garderob (vi snackar får knappt ut lådorna för att det är kläder ivägen) så slutade det med att jag stirrade rätt in i det, kollade några klänningar och kunde konstatera att jag inte har NÅGONTING att ta på mig för imorgon!

Det är materialistiskt och whatever, men det suger!

Får slänga ihop något (i.e, smita över till BF och leta i deras garderob!) och donera resten till Afrika, så dåligt mår jag över att tycka att en överfylld garderob inte har någonting att ge mig!

Förutom Primark-trosor och redan använda kläder!

Usch, vad händer med mig :(

Är det något jag knarkar nu (förutom McFly, GSH, cigaretter, vatten, läkerol, saltvattenspray, och choklad så klart), så är det 3OH!3s nya album, Streets of Gold. De följer i samma mönster som de tidigare två albumen, men eftersom det är nytt så föredrar jag dessa låtar framför de äldre (också bra) låtarna.

Mina favoriter på nya plattan är;

I Know How To Say

 

Lovely! ♥

Tänkte att jag skulle ägna mig åt lite kreativt skrivande! Får se hur långt jag kommer innan jag lustar efter HP-spelet istället (ja, jag blev beroende...)

Hur som helst så försvinner jag in i min egna värld resten av kvällen/natten/morgonen

PEACE SUCK-AHS

Satt helt fridfullt och kollade upp Breaking Dawn och dess premiär (SF säger 18 november 2010, IMDB säger 2011) när jag helt plötsligt stumbled upon en guldgruva per se.

Enligt SF OCH IMDB så kommer det en fortsättning på allas vår älsklingsfilm Kick Ass, som vi alla vet är den skönaste filmen 2010 hade att erbjuda (kanske efter Inception, jag vet inte, jag har inte sett den än). Dock har dem inte premiär förrän 2012 så det är ett tag kvar, men ändå!

 

Jag teenspazzade och skrev ett halvmoget inlägg till Robin och twittrade genast om det.

Excited much?

DRAR TILL KUSINERNA OCH ÄTER TÅRTA!
PEEEEEEACE!

Shiver följer fantasyandan som jag älskar så mycket. Denna gång försatte jag mig i en värld av varulvar/shapeshifters under en dag (Ja det tog ett dygn för mig att läsa ut den).

 

När Grace var liten blev hon attackerad av ett pack vargar som var nära att hungra ihjäl efter en kall och hård vinter. En av vargarna, den med gula ögon, räddar henne och hon blir besatt i dem. När Grace, nu sjutton år, får reda på att en kille i hennes skola blivit attackerad av dem ändras hennes värld totalt. Man ger sig ut för att skjuta vargarna och där kommer Sam, den gulögda vargen in i bilden. Han kommer till Grace's bakgård, blödandes från ett sår i halsen, och där börjar den romantiska historian som är Shiver.

 

Mysig story med små substories lite överallt. Påminner lite om Twilight i sättet karaktärerna är, speciellt de kvinnliga, men är ändå en helt annan historia som är värd att läsas. Fortsättningen på Shiver är Linger.

 

Efter att ha läst Camillas inlägg om dötid och dataspel och allt var det var så insåg jag att det var en ganska bra punkt som okänd manboy hade sagt.
Jag har mina böcker både att läsa och att skriva, men ibland finns ju de där dagarna när man bara inte orkar läsa och när kreativitetsvenen bara snörper till och vägrar samarbeta.
Jag valde dock att installera fyra år av Harry Potter i lego-format, klockan två på natten...

Att använda hårspray är som att hålla på med sexuell akt vi inte ska nämna. Man skakar på den upp och ner och sen kommer det ut vitt kletigt stuff!

 

Vad är det för meddelande det sänder ut till de yngre om jag får fråga?

Idag är det fint väder, idag packar vi väskan med badkläder och åker tillbaka till landet över dagen!
Inte för att regnet stoppade oss från att bada i lördags heller, men ändå! ;D

Har drömt skitskumma drömmar de senaste två dagarna!
UEGH

Med kapitel sex ur vägen så tar jag mig nu till min sköna, underbara säng för att kolla på Pretty Little Liars och för lite sömn. Man kan aldrig få för lite av båda!

SWEET!

“Please, come in,” he purred and I did so reluctantly. I closed the door behind me and struggled along the long table. The person who invented high heels (with all certainty, a man) should burn in hell. I can’t say that I hadn’t been curious how it was to walk in shoes like these, but now that I had done it, I would rather run barefoot. The sound of the heels echoed through the massive room as I slowly got closer and closer to where he sat.

 

“Sit,” he said and motioned for me to sit down on the first chair con the long side of the table, the one closest to his right side. I hesitated for a while before I did as he said, cursing myself,with all the dirty words my mind could bring at the moment, for being so obedient.

 

“I bet you’re hungry,” he said, his voice still in the same purring tone that seemed more dangerous than all his other tone of voices. It made me get alert and I immediately got more aware of him, where his hands and eyes were.

 

Fortunately, his hands were on the table, seeming to have no urge to move towards me.

 

Unfortunately, his eyes were glued at my face.

 

“No,” I lied and glared at him with poisonous eyes, trying to make him look away. Instead of doing so, he just laughed. A cold and hard laugh that made shivers travel up my arms and continue to spread through my entire body. I wanted to run away, back to the safety and emptiness of my new room, no matter how cute it was.

 

I remained still.

 

“Of course you are,” he continued, ignoring my declining. “I’ve prepared a meal for you.”

 

And by I, he of course meant someone else.

 

His hand moved towards me as he spoke and I flinched away automatically. He grinned.

 

“I’m not hungry,” I said and looked away from him and to the door where I had just come in minutes ago. I tried to calculate how long it would take for me to run over there and escape out. I would probably trip on those God forsaken heels and fall down. But what if I sneakily took them off first? Surely I could outrun him if I was barefoot? I was quite the runner actually. It was a necessity when being constantly chased.

 

My heart sank slowly in my chest as realization hit me. What would happen if I did make it? He knew the house far better than I did, so it wouldn’t be that hard to find me if I hid, and he would probably catch me sooner or later.

 

Again, he ignored my comment and rang a bell which made the doors behind him open. I saw Maria, Penelope and two other women step inside, each of them carrying two plates in each hand. They put down the food along the table and I stared at it. I hadn’t seen this kind of food in forever, if I had ever done it.

 

Rich bastard.

 

Ignoring my rumbling stomach I tore my gaze away from the plates and looked to the side, trying to think of something, anything, to distract myself. I hardly noticed the others leave the room until the door slammed behind them.

 

“Eat please,” his voice purred. “It would be disrespectful to Maria and the others who cooked all this for you, if you didn’t.”

 

My head whipped towards him and I spoke before I had a chance to think about what was coming out of my mouth. “What do you know about disrespect? What do you even know about respect?!” I snapped and immediately regretted it badly. That was probably the worst move I could’ve done in a situation like this. I could see his eyes darken and I swallowed, analyzing every movement he did.

 

Stand your ground! Duncan’s voice echoed in my head, giving me strength from the inside. I braced myself for whatever was coming, straightening up and meeting his gaze, but Dougie just sat there, looking at me and calming down for ever second that went by.

 

“Eat,” he said again, this time more as an order than a proposal, really.

 

“No,” I said and crossed my arms across my chest.” I’m not hungry.”

 

“EAT,” he screamed.

 

“I. SAID. I’M NOT HUNGRY!” I screamed back at him and before I had a chance to react, his palm connected with my cheek and the sound bounced around on the walls. I stared down at the floor with tears in my eyes, ashamed that they were there. I shouldn’t be crying, I was so tired of it.

 

Without really thinking, I stood up hastily, which made the chair fall down on the floor, and marched towards the exit whilst discretely wiping away the tears from my eyes, ruining the make-up completely.

 

A grip around my wrist and a jerk made me stumbled backwards and I was turned towards Dougie who had caught up with me quite easily. He looked furious and he flicked his hand that held my wrist and threw me at the table, knocking more chairs away. He took a hard grip around my throat and pushed me down on the table. As his face got closer to mine, I could see how his eyes glowered. I tried to compose the fear in my own eyes, but the panic rushed around when I realized that I couldn’t breathe.

 

His face inches from mine and a snarl erupted deeply from his throat. I tried to swallow.

 

“Will you just eat the damn food?” he growled.

 

I met his eyes. The fires inside them hadn’t died, it still burned wildly but I wasn’t sure it was only anger anymore.

 

“No,” I coked out and I felt the grip around my throat tighten. I tried to push him away with my hands but he easily grabbed them with his free one and pinned them both down above me.

 

“Why not?”

 

“I said I’m not hungry, which means I’m not hungry,” I wheezed, struggling to get the words out at all. It was hard when the grip didn’t loosen but instead only tightened more and more until I was sure I was going to die. It was a scary feeling, having the air slowly squeezed out from ones lungs without any chance to refill them. But suddenly the pressure disappeared and the air could stream down into my lungs effortlessly again.

 

“Why don’t you just save yourself a lot of this and just do as I say?” he continued to growl, his hand still holding a firm grip around my wrists, pinning me down and disabling my ability to move.

 

“I was raise differently than you,” I hissed. “I wasn’t taught to be a heartless twat and I don’t take orders from men, or anyone that doesn’t treat me with the same respect they demand from me.”

 

He just looked at me, his eyes still angry.

 

“You talk about disrespect, but do you even know the meaning of the word, or are you simply too dumb to understand it, Dougie?” I spat out his name with disgust. The anger thrilled me to continue but the fear of the constantly building fury made me think twice and instead, I closed my mouth and made a tight line out of my lips, looking away in the process.

 

His face got closer to mine and his free hand forced me to look at him. I chose to stare back at him stubbornly instead of giving up and prove myself weak. I could feel my heart racing again. The adrenaline and fright mixed together with confusion and hatred. But there was something else there too, something I really shouldn’t be feeling right now.

 

Excitement.

 

His nose touched min and I started to get aware of the fact that he was lying on top of me, his weight being the force that pinned me down to the table. Slowly, panic started to rise again. What would happen now? Had I crossed the line and pissed him off so much that he was thinking of some sort of punishment for me now? That was the most probable reason why he was so quiet. I mean, I hated men and all that, but if someone had talked to me the way I just had, I would’ve probably gotten angry too.

 

I tried to press my head away from him, but he just kept coming closer and I started to imagine all kinds of horrible scenarios of what he would do to me now. His lips got closer and soon they were only an inch away from my own trembling ones. This was it, now everything would turn bad…or worse. He would rape me. He would beat me unconscious. He would kill me.

 

Just as our lips were about to touch, and I’m not too sure of how I felt about it, my emotions had blurred together in a giant mash, the big door opened and a blonde man sauntered inside, stopping abruptly when he saw the scenery before him.

 

“Am I interrupting something?” he said with the slightest of lisp.

 

Dougie looked at me, then at the blonde and then back at me, before he straightened up and smoothed down the shirt he wore. I scrambled up on my feet again, my whole body trembling with fright and all kinds of emotions.

 

“Not at all, Collin,” Dougie said casually and looked at me. “Leave,” he said in a hiss, and this time I didn’t hesitate to obey him. I hurried out of the room, refusing to look at the other man as I passed him. As soon as I was in the safety on the other side of the door that closed behind me, I kicked of my shoes and started sprinting towards my room, the thick feeling in my throat building up but not spilling before I reached my room.

 

As soon as the bedroom door closed I sank down alongside it and curled up to a ball, crying violently.

Satte nu punkt för sista meningen i kapitel sex! Frankly så tror jag att den middagsscenen är en av mina favoritscener på något skruvat, sadistiskt sätt. Ändrade lite med slutet dock, men annars är den i princip som den första versionen, med samma saker som utspelar sig på middagsbordet (inget sånt...perversa jävel).

 

 

Och bara för att jag tycker om denna scen så pass mycket, så tänkte jag posta den. Är du intresserad kan du ju alltid kika på inlägget där uppe

 

 

 

 

 

 

 

 

Är helt slut efter jobbet, och det märktes på min ytters udda humor under kvällen. Var random som bara jag kan vara, och skratta åt värdelöst dåliga skämt, som säkert inte ens var skämt men som jag fann ytterst roande!

Nu ska jag sätta mig och stalka min brittiska darling och försöka skriva klart kapitel sex på Ownership.
Natten är ju bara barnet liksom!

Jag är skön

Det finns två saker jag helt plötsligt har återupptäckt och nu inte kan sluta missbruka! Saker som jag under mina mellersta tonår (14-15-16) älskade!
Dessa två saker är, Green street hooligan (ge mig Ross McCall säger jag bara ♥) och McFly!
Får inte nog av dem, det är sjukt!
GS2 är också ganska skön, även om det bara är 1 av karaktärerna från första filmen som spelar, så nämns de andra ganska ofta. Inte lika bra som GSH, men eftersom Ross McCall spelar huvudroll så är det aaah-some!)

Det var mysigt där nere! Avslappnande och skönt, åt en asgod middag, fick bakelser and shit like that!
Kärlek på det!
<3

Behöver inte säga mer än så!
Perfection ♥

Ska bara hoppa in i duschen först, och sedan packa ihop lite snabbt, vad som kan behövas där ute! Men sen åker jag till Nynäshamn och firar moi! Hi hi hi

PEACE!

 

 

Fick lite födelsedagspresenter igår! När det var min fössledag och allt! :)

Pengar, ett armband, strumpbyxor, hudkräm, duschkräm och ett skrivblock! Och sen den gigantiska tavlan

Sen kom Bella förbi för att fika och lyssna på mig och mitt eviga tjattrande om England!
Även hon hade med sig presenter och jag blev helt rörd!

Förutom en bok och ett gulligt lypsyl så hade hon även ritat av mig!

Tack Hachiko-chan

Vi sov i ungefär fem timmar innan vi tvingade upp oss själva. Packade det sista och checkade ut. Ringde efter en taxi som kom och hämtade oss. Checkade in (ingen övervikt, phew) och sen gick vi och shoppade upp de sista av pengarna. Jag brände resten på filmer och Helena köpte film och böcker. Planet åkte iväg och jag sov i princip hela vägen hem.
Helenas mamma kom och hämtade oss och de skjutsade hem mig där lite av min släkt väntade. Men mer om det senare (i ett eget inlägg).

Och det var våra sex dagar i good ol' England!

Dagen började med att Helena och jag åkte till Abbey Road, något som jag hade velat göra den veckan, men som helt enkelt inte blivit av. Vi lämnade våra märken där genom att skriva våra namn och sen skrev jag en av mina favoritquotes från McFly. Tog "den långa vägen hem", vilket menade att vi satt på en buss i dryg 90 minuter. Helena gick och la sig för att vila och jag började göra mig i ordning för kvällen!

Vi åt på Donken (så exklusivt) och sedan gick vi tillbaka till Soho! Gick in på en bar som sen visade sig vara fylld med bara bögar. Klagar inte, vi hittade någon som var remotely lik Aaron Johnsson (bög) men det kändes konstigt att inte en enda jävel tittade på oss. Vi drack en farligt god drink. Min smakade körsbär och innan jag visste ordet av det hade jag svept två stycken. SÅ GOTT!

Sen gick vi vidare och det tog inte lång tid (bokstavligt talat...vi gick utanför baren) innan vi blev haffade av någon sån där som lockar till sig kunder och hamnade på en relativt tom klubb. Men det hindrade inte oss! När klockan slog tolv så kom Carlifornia Gurls (precis lagom) och jag dansade som en galning. Han som hade lett oss hit kom också ner och gav mig en kram.

En promenad senare så hamnade vi på en klubb precis bredvid. Vi kom in gratis och det var egentligen 21 men den var också tom så de gjorde undantag. Nämnde att det var min födelsedag och då fick vi två Mojitos! Vi fick också varsin Cowboy av en kille som jag nämnde att det var min födelsedag till, men de drack vi inte upp. Helena var rädd för daterapes, och jag gillar inte Baileys!

Vi åkte hem runt halv tre och var hemma vid halv fem ungefär. Föll direkt till sängen!

Dag fyra så åkte vi till Camden och gick upp och ner för gatorna. Båda var väldigt trötta och min rygg hade börjat krångla sönder så det blev en kort dag. Köpte lite saker och kollade på lite saker och sen gick vi in en snabbis på Primark vid Oxford och sen åkte vi bascially hem.
Ganska händelselös dag, men jag skyller på ryggen!

Vi vaknade upp och tänkte att vi bara skulle chilla under dagen, så vi åkte in och satte oss i Hyde Park, under ett träd och kollade på när några killar spelade fotboll samtidigt som vi läste och gjorde whatever. Kvällen innan så hade jag gett mitt nummer till Dominic utan någon som helst orsak egentligen, så jag var inte beredd på att han skulle messa när vi stod vid Paddington i väntan på tåget. Vi fortsatte vårat messande genom resten av dagen och en liten bit på inpå dagen därpå också. När vi tröttnat på Hyde Park så tänkte vi att vi skulle gå på bio, men det var svindyrt och en massa komplikationer med bankomaterna så det slutade med att vi inte gick utan åkte hem istället. Innan hade jag varit på Surpise, surprise för att köpa en tröja eftesom jag frös ihjäl.

Precis när vi kom hem med våra mackor så började Moulin Rouge på TV så vi spenderade hela kvällen med att kolla på den och gråta lite i slutet. Sen gick jag och la mig! Var helt slut!

Vi bestämde oss för att dag två skulle bli våran turistdag! Dels för att vi ville få det överstökat, och dels för att adaptern jag köpte för att kunna använda svenska eluttag inte funkade, så det fanns ingen möjlighet att ladda kameran eller andra saker (förutom min mobil, hade en engelsk laddare från min och Camillas resa). Så dag två gick vi upp i lagom tid, åt frukost och begav oss sen ut to London town för att leka ovetande och turister. Jag hade sett det mesta när jag varit där med farmor, men nu var det en helt annan upplevelse eftersom vi åkte tunnelbana och buss och gick till de olika platserna.


Vi började med Starbucks och gick sedan från Notting Hill Gate mot Paddingtong. Bara det att vi gick åt fel hål och gick mot Kensington istället...Det slutade med att vi fick ta tunnelbanan upp till Paddington. Efter det så åkte vi till Picadilly Circus där det var något jippo utanför en bank, och det var två killar, utklädda till vakter som stod och dansade medan någon annan delade ut ballonger. Eftersom vi var turister så var vi tvunga att föreviga denna händelse med en bild.

Vi gick vidare ner mot Trafalgar Square (tänkte bara på Jamie T's låt Pacemaker) och gick förbi en riktig turistbutik. Tog ett kort med mannen vid dörren som också var utklädd och gick in och posade med en bil, kollade på saker osv. Gick ut igen och tog kort med Spiderman, och med en typisk engelsk telefonkiosk (vi tog turistandet väldigt seriöst). Väl vid Trafalgar Square så åt vi lunch och satt där med alla andra människor och lyssnade på någon gospel-grupp som sjöng för cancern.

Gick vidare mot ze Parliament och Big Ben, och sen mot Buckingham Palace. Efter det var vi så trötta på att bara åka omkring och se på saker så vi åkte hem, fräschade till oss eftersom vi skulle ut på en typisk engelsk pub den kvällen.

Dock gick det inte alls som planerat, vi hamnade i Soho (med flit den här gången) och blev "uppraggade" av två bögar som fick med oss in på en gayklubb. Vid ett någon gång bestämde vi oss för att hitta en straight bar eftersom (och jag quotar mig själv) jag behövde någon som raggade på mig!

Vi kom inte längre än till baren bredvid efter att ha gått ett varv och kollat utsikten. Helena fick migrän och vi kompromissade, och vi stannade till två. Jag dansade med tre killar (varav en hade flickvän) och fick ganska bra kontakt med dem. Sen när vi skulle gå så följde två av dem med oss till bussen och vi snackade. Jag med killen som hette Dominic (som jag hade spanat på) och Helena med Andrew.

Det var mysigt and all that men sen kom bussen och förstörde och vi båda satt trötta på bussen hem, fick byta i Hammersmith och sen ta ännu en buss.

Men det var sweet.

Jag förklarar detta bättre med en bild

Detta är Twitterconvon jag sysslade med innan jag lämnade landet. Övertrötthet på exalteringen av att åka till ett annat land gjorde oss gott, men de andra människorna ont. Vi var otroligt jobbiga, men vi tyckte det var kul så det spelade ingen roll!

 

Vi landade i Munchen och då var vi ännu tröttare. Helena lärde mig hur man utalade diverse tyska namn, och jag har kommit fram till att det är ett skumt språk. En timme senare satte vi oss på planet mot London och där sov vi typ hela vägen. När vi kom ut möttes vi av en man som höll upp ett papper där det stod Helena Viking-Holm. Det var våran taxi! Vi hoppade in och åkte till hotellet i Acton. Vi blev tildelade två rum istället för ett gemensamt, men det funkade ändå.

 

Det första vi gjorde (med tanke på att klockan var...well eftermiddag) var att skaffa Oyster cards, och sen åka in till centrala London. Vi gick till North Acton Station och det tog sin lilla tid. Åkt direkt till Primark och shoppade, och till HMV! (Och vi kunde konstatera att deras tunnelbanesystem är jobbiga, och att tunnelbanorna är dödsmaskiner!)

 

Åkte hem igen, kollade på brittisk TV (♥) och åt middag från resturangen som tillhörde hotellet (som var en friterad kyckling-resturang) och som också var det stället där vi åt frukost.

 

Helt slut från dagen och allting som hänt, så gick vi och la oss tidigt. Jag läste igenom Attitude (en bögtidning), och dregglade lite över bilderna på McFly som gömde sig däri. YUM

 

Ska försöka återskapa mina sex dagar i London, i sex olika inlägg (I know!) och sen avsluta med en gruppbild på allting jag har köpt!
Bear with me, måste städa lite först and shit!
Packa upp and all that, awwiiiiie

Har landat och firat min födelsedag! GRATTIS MIG!
Bilder kommer, är för trött för att skriva något som helst sammanhängande!
WAAAH