Liquid filled camel balls, nu i affär till dina barn

Hade jag inte varit så extremt trött och hungrig (igen) så hade jag nog inte varit fullt lika dryg! Men det känns ju bra att veta att någon i världen älskar mig och tycker att vi ska gifta oss!

Too little love in the world

Jag leker med den där manicken som gör att man kan slänga upp en massa inlägg fast man inte sitter vid datorn. Ungefär som man gör på Tumblr när man är för lat för att uppdatera, men ändå vill vara cool.

Bra skit.

Om man tittar tillbaka på livet....usch det där lät jävligt deprimerande, och början på ett självmordsbrev. Så får det inte vara.
Vad jag menar är, att när jag tittar på bilder från år tillbaka och upplever de minnena som kom med dessa bilder, så inser jag varje gång hur mycket jag har förändrats. Och de största förändringarna behöver man inte gå långt bak i tiden för att hitta.

För bara tre år sedan så var jag en helt annan människa. Jag hade problem med att lita på folk, jag sökte desperat efter bekräftelse genom att vara så annorlunda jag bara kunde, jag hade dåligt självförtroende, över min vikt, längd och mitt ursprung, och det var sällan man såg mig le på bild eftersom jag skämdes över mitt leende. Jag kommer ihåg när jag, Camilla, Elin och Ida var på "modellfotografering". Jag blev hela tiden tillsagd att jag skulle le med hela munnen, visa tänderna lite, men jag kunde inte eftersom det var en mental blockering i min hjärna. Det var helt enkelt omöjligt.

Nu påstår inte jag att jag på något sätt har blivit en bättre människa bara för att tre år har gått och jag inte längre är 16 och ung. Jag är fortfarande omogen och självisk och jag kommer nog alltid att ha ett attitydsproblem gentemot auktoriteter, men vad jag menar är att jag nu har lite bättre självförtroende, struntar i att klackskor gör mig längre än många andra, över att jag inte har de fylligaste läpparna, över att min kropp inte är slank och vacker, eller att jag är asiat. Ingenting av det som jag alltid har mått så dåligt över, är mitt fel. Visst, jag kan börja träna, men jag kommer inte att bli smalare för det, jag är inte byggd för den smalhet samhället vill att jag ska ha. Men vad fan spelar det för roll?

Jag är en galen kines, och jag är stolt över det!

Det finns ju vissa talesätt om styrka. Nietzsche sa "That which not kill us makes us stronger". Eller på ren svenska, Det som inte dödar oss gör oss starkare, och jag har för mig att en viss Britney Spears la till med; Now I'm stronger than yesterday.

För tre år sen hade jag inte upplevt det nittonåriga jag har upplevt. Sextonåriga jag hade precis börjat inse hur livet kan vara, hur underbart det är att vara lite äldre och lite bättre, men också hur saker och ting aldrig förblir var det en gång var, utan ständigt är i rörelse och förändras. Nittonåriga jag har genomgått så mycket mer. Hon har krossat hjärtan och fått sitt hjärta krossat, hon har förlorat fler vänner än hon någonsin gjort på en och samma gång, men också insett vad vänskap är och hur skört det kan vara. Hon har sett sina föräldrar genomgå en skilsmässa, och sett hennes pappa ge sig av för en andra gång i hennes liv. Hon har sett två hundar avlivas inom en tremånadersperiod, och sett sin mamma kämpa sig igenom livet. Hon har förlorat oskulden, hon har festat upp pengar hon inte har, och pengar hon borde lägga på viktigare saker. Hon har gjort saker som hon ångrar, och saker hon önskar hon kunde göra igen. Hon har varit i England tre gånger, och hon har insett vad hon vill göra med resten av sitt liv.

Det är mer än vad Sextonåriga Kim någonsin åstadkom med sitt liv, så hon kan ju bara slänga sig i väggen.

/end of sappy realization in the middle of the night

Kom på vad jag glömt.
Hemma hos Oscar när vi var på toa, utbrister Elin;

"Har inte Oscar några hårborstar?" (Ja, det var i plural)

Det här är Oscar;


Ni får lista ut resten själva.

Jag hade tråkigt och blev random och tänkta att gå tillbaka till första gången facebook introducerades för mig var en skitbra idé. Me being me, så har jag nu problem med att sluta gå tillbaka, även fast det tar tid!

Ibland är jag ganska skön också (läs: ännu mer uttråkad), så jag bestämde mig för att ta mina favoriter av x års facebookande och dela med mig av i en enda skön klunga av awesomeness (läs: boredom). Det finns andra sköna inlägg också, eftersom jag hänger med personer lika sköna/uttråkade som jag.

Och jag kommer inte ens ihåg historien till hälften av grejerna, så om det är någon som gör det, feel free to enlighten me!

 

Kom aldrig längre än så här, för trots att jag satt i fyrtio minuter för att komma till början, så råkade jag klicka fel och allting försvann. FAIL.

Jag älskar att vara ensam hemma och bara ställa sig och dansa skamlöst i vardagsrummet när ingen kan se. Det är nästan så att man lever för de stunderna! Haha

(För er som inte känner Hannan, så är hon muslim och fett skön)

Älskar ju när man får ett mess från Globen, tror att det ska vara något viktigt, öppnar det och läser;
as

Tack Jonas! ♥

Den som gissar rätt får en kaka!

Nej, men det är en mash mellan Rpatz och T-dawg!
Frankly så tycker jag att denna genblandning är snyggare än båda två.

I'd tap that

 

 

Jag håller på att dö av skratt!

 

1. Tryck på 'Play'
There is no step two

Älskar ju att få skräppost ibland, man vet aldrig vad man kan hitta där!




Någon som tycker att jag borde skaffa större snopp kanske?

Efter att ha läst Camillas inlägg om dötid och dataspel och allt var det var så insåg jag att det var en ganska bra punkt som okänd manboy hade sagt.
Jag har mina böcker både att läsa och att skriva, men ibland finns ju de där dagarna när man bara inte orkar läsa och när kreativitetsvenen bara snörper till och vägrar samarbeta.
Jag valde dock att installera fyra år av Harry Potter i lego-format, klockan två på natten...

Att använda hårspray är som att hålla på med sexuell akt vi inte ska nämna. Man skakar på den upp och ner och sen kommer det ut vitt kletigt stuff!

 

Vad är det för meddelande det sänder ut till de yngre om jag får fråga?

Jag är skön

Det finns två saker jag helt plötsligt har återupptäckt och nu inte kan sluta missbruka! Saker som jag under mina mellersta tonår (14-15-16) älskade!
Dessa två saker är, Green street hooligan (ge mig Ross McCall säger jag bara ♥) och McFly!
Får inte nog av dem, det är sjukt!
GS2 är också ganska skön, även om det bara är 1 av karaktärerna från första filmen som spelar, så nämns de andra ganska ofta. Inte lika bra som GSH, men eftersom Ross McCall spelar huvudroll så är det aaah-some!)